Tofflans söndag vart bra tillslut. Sandris och johannis kan göra jobbet till en kul sak. Tur att dom är där måste jag säga. Sen efter jobbet drog tofflan och soffan till hedslund och tittade på när småtjejerna och jullan spelade match. Det var, ehm, spännande...
Kvällen spenderade tofflan hos soffan, dom såg på ensam mamma söker. Åh, love it!

Nej, nu ska jag sluta skriva i tredje person och berätta något spännande i stället.
- Läs rubriken igen. Japp, det är sant. Det gör inte ont längre. Du är glömd, och det känns så galet skönt. Men bara för att det inte gör ont längre betyder det inte att jag inte är rädd, för det är jag. Varje dag. För du finns fortfarande där. Mer eller mindre gömd.
/s